Nyhet 09-06-2020 kl. 14.27
Tuuli Myllymaa © Hannele Ahponen / SYKE
Europeiska kommissionen inledde i början av året ett program för grön utveckling (The European Green Deal). Dess uppgift är att staka ut en väg mot hållbar utveckling och klimatneutralitet före år 2050 för medlemsländerna och hela Europa. Programmet betonar att en övergång till en fullständig cirkulär ekonomi är en förutsättning för uppfyllande av klimatmålen, skydd av naturmiljöerna och bevarande av ekonomins konkurrenskraft.
Stegen mot en klimatneutral cirkulär ekonomi har paketerats som en verksamhetsplan för cirkulär ekonomi. Förväntningar på cirkulär ekonomi har redan tidigare börjat bli en miljöpolitisk synonym till hållbar utveckling, där målet är ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den nya verksamhetsplanen stärker detta ytterligare genom att koppla naturens mångfald till den cirkulär ekonomins påverkningskedjor.
Enligt de bakgrundsutredningar som gjorts för verksamhetsprogrammet för cirkulär ekonomi orsakar tillvaratagandet och förädlingen av naturresurser hälften av alla växthusgasutsläpp och över 90 procent av vattenstressen och minskningen av den biologiska mångfalden. Det här är drabbande siffror, som visar att mycket breda perspektiv behöver vara representerade kring förhandlingsborden när man diskuterar åtgärder för cirkulär ekonomi. Genom cirkulär ekonomi kan man minska trycket på naturresurserna och på så sätt bidra till att stoppa minskningen av mångfalden i naturen.
Verksamhetsprogrammet för cirkulär ekonomi har också gjorts mer människonära: man vill ge medborgarna i egenskap av konsumenter bättre rättigheter och möjligheter att välja hållbara lösningar, och den sociala rättvisan i förändringarna lyfts också fram. Alla berörda parters deltagande och engagemang beskrivs som mycket viktigt. Större fokus på de sociala faktorerna kommer förhoppningsvis att förbättra möjligheterna för cirkulär ekonomi. Nya verksamhetsmodeller kan bli standard endast om de accepteras allmänt och om man är beredd att identifiera och kompensera för eventuella upplevda orättvisor och förluster.
Jag tror att vi nu är ännu mer redo för förändring och engagemang. Vi lever i annorlunda tider, där nästan allt som var bekant och vanligt har blivit osäkert och främmande. Åtgärderna för att förhindra spridning av coronaviruset har tagit ifrån en del av oss våra arbeten och fjärmat oss från våra närmaste och från många av de vanor som tidigare definierade ett fungerande samhälle.
Mitt i all oro och osäkerhet har det varit hjärtevärmande att se att rekordmånga har hittat till friluftslederna och nationalparkerna. Mitt i krisen har naturen gett oss det lugn och välbefinnande som vi behöver.
Många tror att en del nya vanor kommer att bli kvar efter coronakrisen. På min egen önskelista står att vi skulle ha kvar vårt mod att prova på nytt, kunna bevara de nya kontakter till naturen som vi hittat och lära oss att uppskatta vår livsmiljö och dess naturresurser. Och att vi skulle komma ihåg kopplingarna mellan cirkulär ekonomi och naturmiljön. När man använder produkter så länge som möjligt och råmaterialen cirkulerar effektivt, kan vi ha glädje av stigar, träd och skog, insekter, fåglar, klippor, vackra landskap, lugn och ro samt rum att andas och tänka.
Låt oss därför ställa upp ett gemensamt mål för en klimatneutral och miljösmart cirkulär ekonomi. Medan vi väntar på att få träffa våra närmaste, arbetskamrater och samarbetsnätverk och på andra aspekter av ett normalt liv vill jag passa på att rikta ett stort tack till min hemkommun Esbo för alla fantastiska friluftsleder och landskap som bevarats så att vi alla kan njuta av dem.
Tuuli Myllymaa, gruppchef, projektledare för projektet Circwaste
Finlands miljöcentral SYKE