Borgå Kullo Business Park är byggd för att vara hållbar med hjälp av cirkulär ekonomi

Nyhet 21-07-2021 kl. 8.40
Markbyggande i Kullo-området i Borgå. © Enni Flykt

En företagspark för cirkulär ekonomi byggs i Kullo i Borgå. Den cirkulära ekonomin har utnyttjats avsevärt vid byggandet av parken. Kullo är byggt som en del av Sköldviken, Nordens största oljeraffinerings- och petrokemiska kluster. Det finns mer än 40 företag verksamma i området.

Principerna för den cirkulära ekonomin var en del av kvalitetskriterierna i anbudsförfarandet för markanläggningskontraktet i Kullos affärsområde. Det vinnande anbudet uppgick till cirka 5,7 miljoner euro, vilket var nästan hälften av kontraktets uppskattade värde utan lösningar för cirkulär ekonomi.

”Ett konkurrensutsatt upphandlingsförfarande i Finland har inte tidigare varit kopplat till den cirkulära ekonomin eller dess kriterier. Vårt projekt visar att det finns en stor potential i den cirkulära ekonomin för jordmaterial, säger Enni Flykt, samhällsplanerare, Borgå stad.

Massbalans eftersträvas i markbyggandet i regionen i enlighet med principerna för den cirkulära ekonomin. Detta innebär att mineraler som schaktas och utvinns för byggnadsändamål bearbetas och exploateras i regionen, vilket sparar värdefulla naturresurser. När mängden material som transporteras till och från området minskas minskar även den tunga trafiken till området. Utsläppen och kostnaderna för byggandet kommer att minska totalt sett.

Jordmaterial cirkulerar

Kullo-området är väl lämpat som pilotområde eftersom det redan finns ett befintligt industriområde med vägnät. Projektet utnyttjade många olika typer av jord som fanns tillgängligt på plats.

De nya skikten i det gamla vägnätet används vid byggandet av det nya gatunätet. Bergkross som utvinns från nya tomter används som komplement till rivningskrosset. ”Tillsammans säkerställer dessa att det inte finns något behov av att importera något nytt oanvänt bergmaterial utifrån, enligt aktuell information. Detta kommer också att påskynda projektets tidtabell och företagen kommer att komma igång med byggandet snabbare på tomterna”, säger Flykt.

Det finns också fuktig mark i området, som används för grönt byggande av skyddade grönområden och slänterna vid vägkanten. ”Även lerjordar kan också delvis användas i terrängkonstruktioner och bullerskydd i det skyddade grönområdet”, säger Flykt. En del av leran är svavelhaltig. Det och områdets förorenade jordar med tröskelvärdesnivåer kommer att utnyttjas med ett miljötillstånd inom området. Jordar som är mer förorenade kommer att avlägsnas från platsen.

Entreprenören har också hittat en byggarbetsplats nära entreprenadområdet för att utnyttja rena jordar som grävs från åkerjorden.

Schaktningsarbete i Kullo-området i Borgå. © Enni Flykt

Hantera ditt dagvatten

Hållbar skötsel av dagvatten är ett av huvudmålen i områdets områdesplan i tillägg till nyttjandet av markmassor. Målet är att även dagvatten från befintliga industrier i regionen ska förvaltas på rätt sätt.

Varje företag hade sina egna lösningar för lagring och hantering av dagvatten såsom diken. Två fördröjningsbassänger, en sedimenteringsbassäng och en kalkstensdamm byggdes för hantering av dagvatten i det gamla industriområdet och det nybyggda området.

”Dagvattensstrukturerna används ör att jämna ut flödet av regnvatten som genereras i området och förbättra vattenkvaliteten innan det släpps ut i ett närliggande fältområde. Kalkstensdammen justerar pH-värdet i vattnen så att det blir nästan samma som i naturliga vatten”, säger Flykt. ”Kvaliteten på dagvattnet övervakas hela tiden."

Utbildningen, programmen och lagstiftningen bör utvecklas

Projektet, som skapar nya metoder, stod också inför utmaningar. ”Att leva enligt den cirkulära ekonomin gav upphov till många frågor för det praktiska arbetet. Entreprenören förstod till exempel inte i början varför vägkross inte kunde föras utanför området och att svavelrik jord måste placeras inom entreprenadområdet”, säger Flykt.

”Entreprenörerna bör därför erbjudas fortbildning så att de kan planera sina arbeten redan i anbudsskedet så att det inte uppstår några missförstånd och så att den cirkulära samhällsekonomin inom markbyggande blir allmän i Finland."

Dessutom delade den lokala tillståndsmyndigheten upp tillstånden i flera delar, dvs. principen om en enda kontaktpunkt genomfördes inte i tillståndet. ”En förordning om återvinning av markavfall vid byggnation skulle verkligen behövas, till exempel för att förtydliga definitionerna av avfall”, påpekar Flykt.

Projektet visade också att ett bra kvantifieringsprogram till stöd för den cirkulära ekonomin skulle behövas för beräkningen av anbud. Programmet skulle kunna ta hänsyn till olika jordarter när det gäller återvinning. ”Markbyggnadssidan bör involveras i uppdateringen av byggregler och program. Ju bättre varje sektor förstår varandras behov, desto bättre planer kan vi göra för den cirkulära ekonomin ”, erinrar Flykt.

Kullo företagspark en föregångare inom cirkulär ekonomi

Nya företag är intresserade av Kullo-området - det finns redan många potentiella tomtköpare i byggskedet. Regionen har en stor potential när det gäller hållbarhet.

”Tanken bakom parken för cirkulär ekonomi som helhet är att det ska finnas fler företag som använder Sköldviks biflöden. Till exempel har vi identifierat spillvärme och andra biflöden som ännu inte har någon återvinnare. I framtiden kommer vi också att utveckla ett särskilt område för cirkulär ekonomi för jordmaterial i Borgå, vilket också skulle tjäna bostadsbyggande. "

Mer om temat

Mer information

  • samhällsplanerare Enni Flykt, Borgå stad, enni.flykt@borga.fi

  • Skriv ut sidan