Finlands regering har som mål att Finland ska bli ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Detta mål som fastställs i regeringsprogrammet stärker Finlands roll som en föregångare inom cirkulär ekonomi. Att öka cirkulär ekonomi bidrar till att motverka överkonsumtion av naturresurser och klimatförändringen, skyddar naturens mångfald, skapar nytt slags arbete och stärker ekonomins konkurrenskraft.
Cirkulär ekonomi utgör grunden för den nya ekonomin
- Det satsas på tjänster som ersätter produkter och på en starkare marknad för återvunna råvaror som ersätter jungfruliga råvaror.
- Andelen råvaror i kretslopp utökas metodiskt.
- Finlands roll som en föregångare inom cirkulär ekonomi stärks. Under regeringsperioden genomförs ett tvärsektoriellt, strategiskt program för främjande av cirkulär ekonomi med tillhörande mätare. I programmet fastställs mål och behövliga åtgärder samt avsätts behövliga resurser för ökad cirkulär ekonomi i Finland.
- Administrativa, legislativa och ekonomiska styrmedel ska främja cirkulär ekonomi och eliminera hinder i både Finland och EU.
- Finland höjer sin profil som föregångare inom cirkulär ekonomi även på internationella forum (också i olika FN-processer och inom WTO).
- Exporten av finländskt kunnande inom cirkulär ekonomi utvecklas och det skapas förutsättningar för internationellt samarbete inom olika sektorer när det gäller cirkulär ekonomi.
- Finland driver på en ändring av ekodesigndirektivet så att direktivet i allt högre grad ska främja cirkulär ekonomi.
- Den cirkulära ekonomin stärks också när det gäller näringsämnenas kretslopp.
- Det ska införas ett tidsbegränsat stöd för investeringar i cirkulär ekonomi så att investeringar av detta slag snabbas upp.
Återvinning av avfall
- Det utarbetas en vision för avfallssektorn som stöder målen för återvinning och cirkulär ekonomi. Visionen ska sträcka sig till 2030-talet. Målet är att höja återvinningsgraden till minst den nivå som motsvarar EU:s återvinningsmål.
- I samband med den pågående revideringen av avfallslagen säkerställs att kommunerna iakttar avfallslagens bestämmelser också när det föreskrivits att transporterna ska ordnas av fastighetsinnehavaren. Gränsen för försäljning till utomstående när det gäller kommunala avfallshanteringsaktörer är fortsatt 10 procent (från och med den 1 januari 2030).
- Det avsätts behövliga resurser för utveckling av uppföljnings- och mätsystem.
- Möjligheten att inleda separat insamling av textilier före 2025 utreds, det vill säga före den tidsfrist som anges i avfallsdirektivet.
- Insamlingen av plast ska effektiviseras och förslagen i färdplanen för plast verkställas.
Offentlig och privat konsumtion
- Staten och kommunerna bör visa vägen när det gäller att ta i bruk miljövänliga lösningar.
- Nivån på upphandlingskompetensen ska höjas och upphandlingslagen ska i högre grad förplikta till hållbar upphandling och kvalitetsbedömning. Upphandlingslagen ska ändras så att klimat- och miljöavtrycket beaktas i upphandlingskriterierna vid upphandling som har betydande miljökonsekvenser.
- Det tas i bruk ett redskap för fördelning av riskerna i anslutning till innovativ upphandling. Spridningen av god praxis när det gäller hållbar och innovativ upphandling ska påskyndas.
- Konsumenterna ska få bättre möjligheter till information om olika tjänsters och nyttigheters klimat- och miljöpåverkan. Tillämpningen av de befintliga kriterierna för hållbar konsumtion ska främjas och nya kriterier utarbetas. Beskattningen ses över så att den stöder målen för hållbar utveckling och en hållbar konsumtion. Målet är att klimat- och miljöpåverkan ska framgå tydligare i priset på produkter och tjänster.
- Materialåtervinningen och insatserna för cirkulär ekonomi i byggbranschen effektiviseras.